120304 Del 1

Klockan 16.52 Costa Rica.

Igår gick vi rakt ut i regnskogen tillsammans med en av Marines vänner Juaquin, en farbror vi inte kunde kommunicera med förutom med ett par ord och kroppsspråk, ner till Tapirfloden. Det tog ca en och en halv timmer ner och två timmar upp längs regnskogsstigar. Detta gjorde vi framför allt för att få känna på den vandring som många Cabecárfamiljer har för att komma till sjukstugan. Den sträcka som vi gick är dock bara en tredjedel av deras vandring. Längs vägen pekade Juaquin ibland på en ännu mindre stig och förklarade att längs den, ett par timmar in i skogen, bor det familjer. Vägen var lerig (trots att det är torrperiod), väldigt snårig och består av små backar upp och ner.

Juaquin är 65 år gammal, hade en liten flaska med vatten, ingen matsäck och var knappt svettig när vi kom hem. Vi är 18 och 19 år, hade tre liter vatten med oss (i var), massa kakor, kex, godis och Dextrosol för att orka och var genomblöta av svett när vi kom hem. Juaquin gick först och bestämde tempot hela vägen och vi förstår inte hur han orkade.

Något vi inte tog kort på, men såg var färska puma-spår. Vi var så trötta att vi inte ens reagerade och blev rädda.

 Så här såg det ut efter de 20 första minuterna. Här var vi relativt pigga och vi förstod nog inte vad vi gett oss in på.

 Första pausen vid en "utsiktsplats".

 Vi gick förbi några Jabilloträd

Juaquin och Elina står vid foten av ett 30 meter högt träd

Underbar syn efter 1,5 timmars vandring.

 Äntligen framme vid floden och vi ville helst slänga oss i vattnet direkt

Juaquin gjorde eld så att vi kunde grilla korv till lunch

 Den här bilden (på egentligen ingenting) tog Elina bara för att ha en ursäkt för en kort paus

Hemma. Trötta men stolta