170413

Klockan är nu snart fem på eftermiddagen här i Costa Rica och vi har hunnit komma hem och duscha efter en dag i skolan och sjukstugan här i byn! Vi har idag startat upp fotbollsskolan som vi började med när vi var här förra året. Det var jättekul att få respons på idén både av fröken, föräldrar och såklart av barnen. 

Vi har fått sponsring från några företag i Örbyhus och Tierp så vi har kunnat köpa fotbollströjor till barnen som går i fotbollsskolan. De blev jätteglada och väldigt stolta när vi gav dem tröjorna. Tack till alla som gjorde det möjligt!

 Vårt fina lag när vi delat ut fotbollströjorna! (det fattas några barn på bilden)

 Samling i ringen.

Här övas det på passningar och överlämnande av bollen.

 Vattenpaus. Så viktigt eftersom det är närmare 25 grader redan klockan sju på morgonen 

då fotbollsskolan börjar!

 Träningen avslutades, precis som förra året, med en tävling. Mycket uppskattat!

Efter att vi haft över en timmes fotbollsträning gick vi över till sjukstugan som vi ska hjälpa till i under veckorna vi är här. Vår kyrka i Örbyhus har hjälpts åt att samla in pengar till den här byn och behoven av upprustning är stor, både i skolan och i sjukstugan. Matsalen i skolan har precis rustats upp, tack vare pengarna från församlingen, och nu är det sjukstugan som står först på listan. Vi har idag jobbat med att slipa och skrapa gallren som sitter för fönstren på sjukstugan och imorgon ska vi måla dem. Under tiden var det ett par killar som jobbade med att ta bort fasaden för att man sedan ska kunna spackla nytt och måla hela sjukstugan utvändigt. Fantastiskt så mycket som kan göras och som bara behöver puttas igång! 

Gänget som just nu jobbar i sjukstugan.

Planering och genomgång av vad som behöver göras.

 Ni skulle ha sett hur vi såg ut efter allt slipande. Vi ville inte ens hålla i kameran med våra kolsvarta händer, därför inga bilder tyvärr.

När skolan var slut gick vi med Vanessa och Nathalie hem. De tyckte att vi skulle ta "genvägen", alltså rakt genom skogen hem. En liten stig rakt ut i tät regnskog, med två nioåringar som guider. Men vi klarade det och kom hem mycket tidigare än om vi tagit stora vägen. Ja vilka äventyr vi får vara med om! Och tänk att det är familjens vardag!